En spontan tanke är hur du och ni andra (kvinnor och män) själva kommunicerar er protest när något sker som ni inte tycker är ok? Det blir väldigt svårt att som person med möjlig skuldbörda försvara sig när man inte riktigt vet hur anklagelsen lyder.

Det du beskriver låter som det alltid är att befinna sig i en miljö som är mansdominerad. Alla grannbarn i mitt kvarter och min åldersgrupp råkade vara pojkar så jag har levt i den världen länge. Därför förefaller jag nog som rätt framåt när jag hamnar i en kvinnodominerad grupp. Vi flickor som spelade bandy och byggde lego som små identifierar varandra i en grupp av kvinnor ganska fort.

En gång satt jag på MacDonald’s som sedan brann ner i Linköping. Där satt också ett par och deras två barn. Eller ja, satt och satt – deras son sprang runt som ett yrväder och skrek och tjoade. Deras dotter satt vid bordet. Dottern fick flera tillsägelser när hon blev högljudd eller att hon skulle sitta ordentligt. Hon såg väldigt duktig ut. Inte konstigt att flickor är som flickor är. Och att jag inte är sådan beror på att jag inte har haft andra regler än mina bröder. Bland grabbkompisarna fick jag visserligen vara målvakt ofta, men det var bara för att jag ville snäll. De skulle ju alla vara center.

Den riktigt starka kvinnan är säker i sin roll oavsett om hon är i en manligt eller kvinnligt dominerad grupp, och blir inte osäker i någon av dem, inte heller ändrar hon sig.

Det är väl tvärtom. Klara beskriver väl helt enkelt FRÅNVARON av trakasserier i piratpartiet! Hon beskriver ovanan att förväntas att ta initiativ. Hon blir inte lämnad med kaffebryggaren i ett hörn.

Du undrar hur ”jämlikhet mellan kön” ingår i frågor som frihet. Frihet innebär inte bara frihet för MIG – Inte bara om att FÅ frihet!
Riktig frihet handlar lika mycket om att GE frihet. Även till individer av ”det andra könet”
SÅ ingår jämlikhet mellan kön i frågor om frihet.

Sexuella trakasserier ska aldrig accepteras.

Läs det Klara skriver en gång till men UTGÅ FRÅN (till skillnad från hur det är i andra partier) att det är väldigt ”högt till tak” i piratpartiet.

Att pushas fram kan vara ovant för en tjej men det är inga trakasserier!

Låt oss utgå från att det är OK överallt och SEDAN vägra acceptera OM det inte är det – inte tvärtom!

Jag läser sakta vad du skriver. Jag läser igen…

Jag håller nog med i allt du skriver. Vi måste alla trivas i arbetet. Vi måste självklart respektera allas egenart, olika sätt att uttrycka sig, åldrar, sätt att klä sig och så vidare.

Jag tror också att det är så att fler tjejer än killar som ”skräms bort”. Jag tror att du tyvärr har rätt där. Jag accepterar det inte. Aldrig.

Jag tror bara inte att en lösning kan vara att särbehandla någon. Alla generationer ska samarbeta utan att vi har ett åldersgrupperat samhälle, utan att vi har ett könsgrupperat samhälle. Vi (jag också) får lära oss att uppträda mot andra så att de känner sig välkomna helt enkelt. Finns det strukturer eller egenskaper i piratpartiet som motverkar detta så får vi slipa bort dessa.

Kanske skulle vi ha en medlemsvärvning av bara tjejer, eller kanske av bara kvinnliga pensionärer

Men visst har du rätt!