Efter att ha sett följande kommentar av Rikard Fröberg tiggde jag och bad om att han skulle gästblogga hos mig. Ett blogginlägg med arbetstiteln “Internet är inte ett sagoväsen” har länge legat och grott i min wordpress utan att bli färdigt, sedan IPRED-debatten och nu fick jag ett liknande mig serverat i stället, lagom till rättegången mot Piratebay.

Efter ett intressant och givande samtal med bland annat Per Herngren så förstod jag plötsligt varför jag alltid haft så svårt att se Internet som en plats.

Ibland talas det om människor som gör saker “på nätet“.

Är nätet en plats? Där man kan existera? Nätet är inte en plats menar jag. Nätet är kopplingar mellan människor. Utan människor, inga kopplingar. Och omvänt, nätet är inte mycket att ha om vi tar bort kopplingarna. Utan kopplingar, bara en massa människor.

Vi är nätet. Det är det som gör nätet så stort. Varje sak av värde på nätet är värdefullt just på grund av människorna som kopplas samman med hjälp av nätet.

Infrastrukturen på nätet är korkad och skyfflar bara information mellan människorna som är dess viktigaste byggmaterial. Det är detta som gör nätet så lämpligt att skapa värde med. Nätet bryr sig inte om vad det är för information, det bara för den vidare. Det kopplar. Och är utbyggbart med fler människor och fler kopplingar.

Detta må vara den största anledningen till att alla påhopp på nätet möter så starka känslor. Börjar man reglera, censurera eller filtrera nätet så berör det ju människorna som utgör nätets verkliga byggstenar. Nätet är inte mycket att hänga i julgranen utan alla dessa människor och kopplingarna dem emellan.

Fråga dig själv, vad gör du “på nätet”?

Bloggar? Inte kul utan människor som kopplar sig mot din blogg och läser den.

Surfar? Inte kul utan människor som producerar innehåll som du kan koppla dig mot och läsa.

E-postar? Inte kul utan en människa som kan kopplas ihop med dina meddelanden och läsa dem, reagera på dem och besvara dem.

Chattar? Tro mig, det blir tråkigt utan människor att chatta med.

Fildelar? Inte mycket delning utan människor att dela och byta filer med.

Konsumerar? Det skulle knappast vara möjligt utan människor som erbjuder varor.

Plocka bort dig själv ur ekvationen och nätet blir en människa mindre och minskar därför i värde. Värdet på nätet byggs på dess kanter och det är människor och kopplingarna mellan dem som är värdet.

En server som står “på nätet”? Nja, en server som är uppkopplad mot nätet. Servern står i en datahall eller i en garderob hemma hos Pelle, 17 år. Och är kopplad mot nätet. Varför? För att människor ska kunna koppla ihop sig med Pelle eller varandra.

“Folk sitter på nätet och byter filer”, hör man ibland. Nej, folk sitter hemma och byter filer genom att nätet möjliggör kopplingar mellan människor som tidigare inte var möjliga. Pelle byter en text mot en ljudfil med Pedro på andra sidan jordklotet. Detta ska vi vara försiktiga med att riva ned.

Värdet på nätet kan mätas som summan av alla människor och antalet (möjliga) kopplingar dem emellan. Undra på att nätet blir fattigare om någon försöker hindra, reglera, strypa eller förminska dessa kopplingar och därmed människorna som kopplar ihop sig.

Avlyssna nätet och du förminskar kopplingen och de hopkopplade. Censurera nätet och du minskar antalet möjliga kopplingar mellan människor. Reglera nätet och du försämrar möjligheten till kopplingar mellan människor.

Se värdet. Se möjligheterna. Var rädd om människornas nya möjlighet att bygga kopplingar sig emellan. Det är värdefullt.

Tags: Deltagarkultur, Fildelning, Integritet, Internet, Övervakning, Piratebay, Politik, Uncategorized

This entry was posted on Saturday, February 14th, 2009 at 1:34 am and is filed under Politik, Uncategorized. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.