Jag undrar hur många partiledare som skulle våga skriva så här om sina kritiker:

Hon kommer ofta med ganska hård kritik från nya vinklar om saker som partiet inte har råd, kapacitet eller tid att ta tag i just då, så den kritiken kommer ganska krypande in under skinnet. Det vore mycket enklare att hantera känslomässigt om jag inte samtidigt insåg att hon nästan alltid har rätt i sak.

Att skriva så ärligt och naket om något som är så jobbigt kräver oerhört mycket mod och en förmåga till självkritik.

Fruktansvärt starkt av Rick. Det ser lovande ut. Och tack!

Länkkärlek till alla i kedjan: Mab, Rikard Fröberg , Göran Widham och Rick