Regleringar på internet är inte bara av ondo
Nu skrämde jag er nog med rubriken. Regleringar av internet är väl aldrig bra?
Jo, det skulle jag definitvt säga att de är, om de är till förmån för användaren framför företagen eller staten.
Därför låter det spontant som det här är någonting som Piratpartiet bör rösta för.
Som jag förstår det handlar det om att reglera vem ett community får skicka vidare information till Och det låter ju inte särdeles tokigt alls.
För övrigt är ju det här den skiljelinje jag tycker vi ska profilera oss på tydligare och tydligare. Den mellan företagens rätt att få tjäna pengar på nätet och användarnas rätt att få dela med sig av kunskap, information och att få prata med varandra obehindrat. Den skiljelinje som börjat med fildelning, men som sträcker sig så enormt långt utanför den frågan att vi idag bara kan ana konsekvenserna. Därför tror jag, på fullaste allvar, att Piratpartiet inte kommer ha några större svårigheter att bita sig fast både i EU-politiken och i inrikespolitiken ett bra tag framöver. Informationspolitiken är här för att stanna. Allt handlar om vad vi gör av det.
Erik Josefsson påminner om nedräkningen för förhandlingarna om telekompaketet.
Uppdatering: Snild skrev en kommentar som fick jag känner behöver lyftas upp till inlägget. För det är sådana saker jag som teknisk n00b inte kan överblicka. Här är hans kommentar:
Som programmerare/teknofil ställer jag mig lite tveksam till sånt här (utan att ha läst detaljerna). Twitter, t.ex., hade varit riktigt skräpigt om de inte just delade med sig av all data till tredjepart. Piratpartiet har t.ex. en Twitter-mojäng på sin förstasida. Hade det varit möjligt om Twitter inte fick dela med sig av datan? Hade blogger kunnat funka med knuff? En sådan här bestämmelse riskerar att begränsa idéer, vilket ju vore lite tråkigt.
Skrivet juni 19th, 2009 under kategori: Uncategorized.
Taggar: Integritet, Piratpartiet, Politiska skiljelinjer, Reglering
Kommentarer:
Comment from Lennart Lindsjö
Time juni 19, 2009 at 8:52 e m
Tyckte jag fick till det 
mvh Lennart
Upphovindustrin har snart nått sin totala mentala botten precis som en alkoholist som insett sin förfärliga sjukdom. Men ifrån denna botten kan något nytt fantastiskt spira. Ett gemensamt nätmedvetande håller på att skapas. Varje dag ansluter sig fler tänkare till detta sammedvetande. Ett helt fritt internet utan tankepoliser och kränkande ofrivilliga registreringar är en begynnande dröm som börjar sprida sig likt grönskan på en söndereldad skog. Här kan alla få en chans! Komplicerade programprodukter utvecklas dynamiskt. Musik, filmer, dialoger, kultur, kunskap, miljömedvetenhet, känsla av deltagande – är redan en realitet. Det känns som om etablerade politiker och den sk upphovsindustrin redan är distanserade. Speciellt gynnsamt är detta för folk i allmänhet men också speciellt för kreatörer, konstnärer, musiker, författare odyl som direkt kommer att utöva sin konstnärskap i dialog med sina beundrare. Utan en girig konsumentdiktatur som mellanhand.
Comment from Stefan
Time juni 19, 2009 at 10:10 e m
Det verkar vara en mycket bra ide att reglera hur företag och organisationer delar med sig av den information de samlar på sig. Men det räcker inte, det måste också regleras vilken information de får spara och hur länge de får spara den.
Det verkar vara en bra ide att fundera igenom vad informationspolitik egentligen innebär och hur tillgång och insamlande av information egentligen bör hanteras. Detta kommer oundvikligen leda till vissa motsägelser där man å ena sidan anser att information ska vara fri men å andra sidan att den måste regleras av olika skäl. Hur väl man lyckas lösa de motsättningarna är helt avgörande för hur trovärdig en sådan politik kan bli.
Comment from Hans J
Time juni 19, 2009 at 11:19 e m
@Snild:
Tycker du att det är OK att Google Incorporated – USA, automatiskt på grund av twitterkopplingen får en lista på alla IP-nummer som går in på Piratpartiets hemsida (för analys och räkning?)
Du kanske tycker att det är att vara paranoid i överkant men jag personligen blir inte imponerad längre av alla rullande och blinkande gadgets som kan läggas på en hemsida. Däremot gillar jag att bli erbjuden grejer som jag själv kan välja att utnyttja.
Ju renare desto bättre tycker jag men det finns säkert de som gillar 1 pixels gifar i mailen också.
Comment from Anders Andersson
Time juni 19, 2009 at 11:57 e m
Hur skiljer lagen mellan en ”användare” och ett ”företag”? IDG-artikeln ger ingen närmare förklaring, och jag har inte läst vad Artikel 29-gruppen åstadkommit. Jag är dock skeptisk till varje reglering som sägs gynna ett särintresse, vare sig det särintresset är jag själv eller någon annan. Lagar skall helst gälla lika för alla om de skall vara trovärdiga.
Företag har nämligen möjlighet att agera som ”enskilda användare” närhelst det passar dem (se ”astroturfing” för exempel), och en fysisk person kan med dagens teknik tillhandahålla tjänster som det förr krävdes ett helt företag för. Risken är alltså stor att den reglering som är avsedd att skydda ”användarna” i praktiken kommer att reglera allas verksamhet, om den nu är tänkt att vara det minsta effektiv.
Upphovsrätten var också en gång avsedd att endast reglera näringsidkande publicister som tryckte andras alster för egen vinnings skull. Nu stäms ensamstående mödrar på miljonbelopp för att ha ”skott sig” på offentliggjord musik utan att tjäna en enda cent.
Personuppgiftslagen reglerar i princip inte fysiska personers behandling av personuppgifter. I praktiken hindras jag dock från att använda Internet vid denna behandling, eftersom det företag som upplåter webbserver eller andra resurser åt mig kräver att jag följer bestämmelserna i PUL för att få använda tjänsten. Kanske kommer det snart krav på avlyssning av våra telefonsamtal för att kontrollera att vi inte behandlar personuppgifter i strid med lagen…
Jag irriterar mig själv på de oläsliga och obegripliga avtalsvillkor man förväntas godkänna varje gång man väljer en ny tillämpning i Facebook, men de är en följd av den allmänna avtalsfriheten. Om det nu nämnda förslaget innebär att man begränsar avtalsfriheten för att inte längre medge dessa avtal, då innebär det bara att tillämpningarna flyttar till en annan miljö, eller (som Snild befarar) hämmas i sin utveckling.
Comment from Joakim Andersson
Time juni 20, 2009 at 12:42 f m
Men eh … Om jag registrerar mig på en sajt för att utnyttja deras tjänst, vad den nu vara må, vill jag inte två veckor senare få direktreklam i brevlådan från någon tysk porfilmsproducent (tredje part som tagit del av mina registreringsuppgifter).
Förvisso kan jag spam-märka sådan post, men det hjälper inte. Blotta tanken på att jag är ute på vift i de skumma kvarteren utan att veta det gör mig illa till mods. För ponera att det är barnporr?
Vems ansvar är det då – mitt eller företaget/personen bakom tjänsten jag regisrerade mig för, även om den tjänsten är vit som snö?
Information ska kanske i möjligaste mån vara fri, men betänk också att Information Är Hårdvaluta. Jag vill helst ha kontroll över mina pengar, sa s.
Comment from Anne
Time juni 22, 2009 at 7:35 f m
Hej Klara! Hoppas allt är bra med dig Kom på en piratfråga häromdagen, hoppas det är ok att jag frågar dig, du kanske vet? Jag undrar vad ni har för inställning vad gäller namnskydd på livsmedelsområdet – det finns ett par olika på EU-nivå, men det är alltså det här att parmaskinka bara får göras i Emilia-Romagna, champagne bara i Champagne, fetaost bara i Grekland osv. (Det lite svagare skyddet gäller bl.a. falukorv.) Det känns ju angränsande till upphovsrätt, så det vore jättespännande att höra ert ställningstagande.
Hälsningar
Anne
Comment from klara
Time juni 23, 2009 at 3:46 e m
Anne: Hello
PP gillar varumärkesskydd, vilket jag tror att Parmaskinka borde vara?
Comment from Snild
Time juni 19, 2009 at 8:46 e m
Som programmerare/teknofil ställer jag mig lite tveksam till sånt här (utan att ha läst detaljerna). Twitter, t.ex., hade varit riktigt skräpigt om de inte just delade med sig av all data till tredjepart. Piratpartiet har t.ex. en Twitter-mojäng på sin förstasida. Hade det varit möjligt om Twitter inte fick dela med sig av datan? Hade blogger kunnat funka med knuff? En sådan här bestämmelse riskerar att begränsa idéer, vilket ju vore lite tråkigt.