Mitt föredrag på tjejsnack

Inatt var det någon som bad mig förklara hur det var att vara tjej i Piratpartiet. Och plötsligt upptäckte jag att orden bara vällde ur mig. Fullkomligt okontrollerat. Om hur strukturlösheten gör det svårare för tjejer, om hur grabbkulturen gör det svårare och om att man förväntas att vara så oerhört framåt för att få någon uppgift. Man måste ordna precis allting själv, det finns inte färdiga områden där man kan få hjälpa till med mindre saker.

Och jag hade ingen aning om att jag hade alla de där orden, men än mer hade jag inte en aning om att jag faktiskt kände mig så matt. För nu efteråt är jag som en urblåst ballong. Det här är ett väldigt öppet och utlämnande inlägg. Kanske intressant mest för mig själv?

Som kvinna i Piratpartiet stöter jag på helt andra typer av problem än jag gör som kvinna i ett annat parti. Jag ser egentligen inga direkta glastak. Jag ser egentligen ingen nedvärdering av det vi kvinnor säger. Ingen klappar mig på huvudet. I jämförelse med andra partier är det partiet där man som kvinna verkligen kan synas och ta plats. Det är partiet där det inte är svårt att som kvinna få inflytande eller uppdrag. Och ingen kommer ta dig på mindre allvar för att du är tjej.

Med de här orden startade jag en debatt för ett år sedan. En debatt om hur det är att vara tjej I Piratpartiet. Vi var inte så många tjejer då som var aktiva. Debatten rörde sig över partiets bloggar och både tjejer och killar deltog. Det jag minns starkast från den debatten är Anna Troberg som inte ville identifiera sig själv som kvinna, Mab som gick in som någon slags ställföreträdande genusvetare och Janne som skrev att normer kommer alltid att finnas, frågan är hur man behandlar dem utanför normen.

Men jag minns också någon kille som sa att det där behöver nog inte bara handla om kön, det är svårt för mjukare killar i partiet också. Jag tror det var Micke Nilsson som sa det, men är inte hundra.

För mig handlar det liksom inte längre så mycket om kön utan mer om värden. Mjukhet som ideal är väl ganska frånvarande i politiken överlag, utom möjligen i Miljöpartiet, men det känns inte som någon slump att de också har mer kvinnliga väljare.

Jag tycker kulturen i Piratpartiet kan illustreras ganska bra av en kommentar hos Isak Gerson när han hoppade av som kommunledare i Lund:

Är det något jag märkt i partiet så är det att jag förråats. Jag har en hårdare attityd än jag annars har och jag slog mig fram i partiet genom att ta plats på ett närmast maskulint sätt. Jag kompenserar konsekvent det hela med att vara överdrivet feminint klädd i alla lägen. Jag pallar personligen inte att bryta med min könsroll på alla plan samtidigt.

När jag senare skrev ett blogginlägg i våras om Kampmaskuliniteten i partiet fick jag ett svar av Anders Hedberg om att de som söker resultat, de syns, de som söker ordning och reda de syns. Men var ser man värmen? Den finns mellan oss internt, men syns den utåt i vårt politiska arbete?

Jag tycker nog inte det. Jag tycker nog personligen att vi ofta framstår som ganska råa, eller i vart fall inte varma. Antingen är vi exakta som matematikern, eller orgnörden.

Jag tror lite gammal hederlig marxism kan lysa ljus över situationen:

På 90-talet var det värsta ITboomen i Sverige. Jonas Birgersson och Framfab var en legend, Bildt pratade om vikten av att vi skulle vara bästa IT-nationen. Det var en framtidsoptimism i Sverige där IT-företagen låg i fokus och gick i bräschen för utvecklingen. Attityden var att det knappt var som ett jobb, allting var fantastiskt, alla trivdes med alla och inga bekymmer fanns på jorden.

Sen PANG kris i IT-branschen, folk fick gå från företagen, människor blev utan jobb. Samtidigt dök lagar upp som hotade teknikernas produktionsmedel. Ja, datorern alltså. Ja, ni vet FRA-lagen, datalagringsdirektivet och förbjuden fildelning…

Piratpartiet hade aldrig funnits om det inte vore för att nördarnas självklara makt på 90-talet hotades under mitten av 00-talet. På samma vis som Centern är Böndernas parti är Piratpartiet teknikernas. I grunden.

Man behöver inte vara marxist för att använda analysen att Piratpartiet är teknikerklassens parti. Men det är ändå ganska tydligt att det är teknikernas produktionsmedel som hotas och teknikernas intressen som står på spel.

Det är därför Primärvalet var utformat som det var, det är därför organisationen ser ut som den gör, och jag tror det här är en av anledningarna till att vi är så få kvinnor i partiet.

Sandra Grosse sa i den beryktade Sydchaten för några månader sedan att PP består av 80% datanördar och 20% orgnördar. Jag tror det var huvudet på spiken.

Uppå datanördarnas effektivitet och exakthet har vi alltså orgnördarna. Det är de där som vill att Piratpartiet ska ha en klassisk föreningsstruktur. Nästan alla är från Sverok och blandar lätt ihop rollspel med politik. Till skillnad från teknikerna som fascineras av teknik fascineras orgnördar av organisation. De fascineras också ofta av människor, men på ett mer instrumentellt plan. Här är det fascinationen för att bygga galjonsfigurer och vad en människa kan utvecklas till som står i fokus.

Självklart finns det undantag från dessa två grupper och långt ifrån alla i partiet ingår i någon av grupperna. Men det är två synnerligen starka grupper med mycket starka och talföra individer i båda lägren. Båda har ideal som gärna ser ner på känslor och ser känslomässiga argument som invalida. Med det inte sagt att det är känslolösa individer, men det som kommuniceras kan lätt se kallt ut.

Så Piratpartiet är teknikerklassens parti. Vad gör då orgnördarna där? Jo, de har sitt fäste i organisationsutvecklingsgruppen, men också i Ung Pirat. Om man för en stund släpper sargen och ser på saker utifrån ser jag faktiskt lite av en kukmätartävling. Om man är kvinna eller man spelar mindre roll. Kukarna mäts ändå.

Men var finns värmen, empatin och känslan?

Jag upplever dock att vi faktiskt kommunicerar värmen nästan bättre inåt än utåt. Och jag tror det här kan vara en nyckel. Om vi skulle “förkvinnliga” vårt budskap tror jag att det skulle se ut ungefär så här:

Människor dör dagligen på grund av medicinpatent. Människor riskerar att has ihjäl av klimathot som frigjord miljöteknik hade kunnat rädda. Generationer står mot varandra som fiender. Kunskapssamhället bygger nya socialgrupper och samhällsklasser som vi måste ta hand om. Internet kan bygga broar mellan länder och på så vis förändra hela samhällsstrukturen.

Som jag ser det är Piratpartiets största utmaning att ta sig bort från både teknikerklassen och orgnörderiet. Inte för att det är något fel med det, Men jag tror att vi aldrig kommer få in brudar i större skala så länge vi använder en manlig retorik, eller fortsätter kukmätartävlingen. Då kommer vi fortsätta vara ett mansparti, oavsett hur många brudar vi skickar fram till media. För det här handlar som sagt inte bara om kön utan snarare om attityder.

Är det något vi behöver visa med det här partiet är det att vi bryr oss. Att vi bryr oss om artisterna som är rädda för sina inkomster, att vi bryr oss om alla de som förlorar på det nya samhället och inte bara triumferar in det nya. Att vi bryr oss om människor som has ihjäl av att inte få sina AIDS-mediciner. Att vi bryr oss om att människor i utvecklingsländer ska få tillgång till den teknik och den demokratiutveckling vi själva hyllar. Att vi bryr oss om att även äldre människor ska kunna ha tillgång till internet.

Kommunicerar vi det här kommer vi ha horder av tjejer som knackar på dörren och vill bli medlemmar. Jag tror inte att det handlar så mycket om kön. Jag tror det handlar om hur vi kommunicerar empati.

****************

Här är mitt föredrag med efterföljande diskussion i sin helhet.

Här är inslaget om tjejsnack från Östnytt

Här är en längre intervju med mig

Sedan var jag lite bekväm och hämtade min länkkärlek från Micke Nilssons inlägg via View page source. Snacka om att vara nördig, det var mer än jag trodde om mig själv.

Anna Trobergs presentation
Johanna Julén
maloki om Annas föreläsning
emma om helgen
maloki om emmas föreläsning

Anna Troberg om emmas föreläsning
Qer om emmas föreläsning
emmas föredrag
Emil Isberg om dag 2 på tjejsnack
Sagor från Livbåten om Tjejsnack
Sagor från Livbåten om Amelia på Tjejsnack

Här har emma skrivit lite till, Johanna Julén länkar en kram, Mab erkänner att han var distraherad och Tess funderar vidare kring frågan om kön.

Tags: , , , , , , , , , , ,

Leave a Reply