I kommentarsfält och i mitt tidigare inlägg har jag varit inne på att det finns en stor potentiell styrka i att värna om öppenhet och transparens. Rätt anammad så uppstår nämligen den magiska synergi som präglar förtroenden och dess relati……

Thomas Tvivlarens replik gick inte av för hackor den heller.

Heja Klara!

Verkligen grymt skrivet!

Det här (exempelvis) var kärnfullt:
”Och problemet i Piratpartiet är att vi aldrig håller isär våra roller, att vi nästan alltid agerar som en familj eller ett kompisgäng. Att vi nästan alltid agerar oprofessionellt i fråga om kritik. Och ur sitt sammanhang förstoras saker upp och konflikter eskalerar, som hade kunnat lösas om man hade gett det tid och eftertanke. ”

Det här funderar jag på om vi kan komma runt med något eget:
”För ett år sedan försökte jag att styra upp ett mediatänk i partiet. Jag försökte göra detta på det sätt som traditionella partier styr upp sina mediatänk. Det är bara det att det inte går att ha genomtänkta mediastrategier kombinerat med trepiratersregeln. Eller med bloggvärlden. För alla kommer säga och agera hur de vill ändå.”

Givetvis måste vi ha basal mediakunskap men jag tror det är minst lika viktigt att förstå att människor överlag är evinnerligt trötta på alla tomma skal och betydelselösa demagoger som personifierar substanslösheten inom det politiska etablissemanget. Bara för att normen är och har blivit att alltid svara oavsett om det sker med ett ickesvar som mest förvillar än förklarar så betyder inte det att vi måste hoppa på det spåret. Jag tycker vi bygger nytt även där! Så länge man gör saker från hjärtat och behåller sin äkthet så tror jag det finns en enorm acceptans bland människor överlag att man inte är någon supermänniska. Att våga säga att man inte vet eller ”bara” är människa och därmed mänsklig är inte detsamma som att man är en dålig politiker. Det är snarare tvärtom så att en en bra politiker måste – i synnerhet i dessa tider – visa väljarförtroende och dito respekt. Det gör man inte om man behandlar människor som vore de helt dumma i huvudet.

Det riktigt fina i kråksången är att detta också ligger helt i linje med vår öppenhetskultur.

Vi bara äger liksom!

Det ska vi fortsätta med och inte genom att förstora våra rädslor utan konfrontera dem! Det är inte mängden vänner som avgör ens sociala nätverksvärde utan kvaliteten på dem. Jag är också fullkomligt övertygad om att med rätt gäng – ur perspektivet deltagarkultur och väljarsvärm – finns inga oöverstigliga hinder. Det blir ringar på vatteneffekt.

Tack igen!

Dock, pp är ett parti, som strävar efter makt. Makt korrumperar. Därför måste alla vara på sin vakt. Mot andras utveckling, och sin egen.