Rövslickeriet skall också ses i skenet av personvalet. Sveriges befolkning blev ju faktiskt ifråntagna en demokratisk rättighet när personvalet infördes, att kunna utkräva ansvar av enkilda ledamöter genom strykning på valsedeln. Idag kan vi bara lyssna till fagra lovord, som kan vara ren lögn, och när väl kandidaten tagit sig in så vänds inställsamheten (kappan) till dem som kan hålla personen kvar i hirerarkin. Varför tänker jag på Federley mån tro.. Det gamla stryknings-förfarandet var en sorts säkerhetsventil även om inte särskilt många blev ut-strukna, det räckte med att strykningarna blev besvärande många för att ledningarna skulle börja agera internt. Över tid har nog personvalet bidragit till att riksdagen idag befolkas av integritetslöst röstboskap. Det har utöver förändringen i samhället bidragit till att inställsamhet premierats utöver ansvarstagande.

Flattr tarvar wordness!

Grymt skrivet!

Rätt och fel. Är det rätt att göra som man blir tillsagd av auktoriteten? Att lyda sin chef osv.. Att som kassörskan tro sig värna sitt arbete genom att agera ansvarslöst, jo det är ansvarslöst att inte på egen hand ta ett fullkomligt uppenbart bedömningsansvar.

Är det rätt att lyda lagen? Nu blir saken grumlig för många, glasklart för andra som anser att man gör rätt om man lyder lagen. Nu skall jag försöka grumla synen på de senare..

Är politikerna alltid ofelbara, eller kan de göra fel? Självklart kan de göra fel i sitt jobb som lagstiftare, de är bara människor som alla vi andra. När de gjort rätt så stiftar de lagar som gagnar deras syfte med lagstiftningen, när de gjort fel så stiftar de lagar, som tvärt om är till skada.

Men om det då är rätt att lyda lagen, då måste det alltså innebära att det inte bara är rätt att göra det som gagnar syftet med lagen, tex. att skydda staten eller medborgarna, utan också att det skulle vara rätt att utföra handlingar som skadar staten eller dess medborgare.

- Vad är det du säger? (sade Trasymako i Platons tappning)

Jag är född på 60-talet och har alltså varit med ett tag, som jag skrev i bloggningen ovan så har jag kunnat observera en förändring i samhällets hela ”mindset”. Hade en politiker på 80-talet ens föreslagit mycket av det som tom. blivit gälland lag idag, så hade denne avslutat hela sin politiska karriär där och då. Då skall vi också komma ihåg att detta var under en tid med mycket mer påtagliga hot. Allt från kärnvapenhot, främmande makts ubåtar i vår skärgård osv. till betydligt närmare terrorism i form av IRA, ETA, Baader Meinhof osv..

Jag har funderat mycket kring detta och kan även se klara generationsskillnader. För mina 90-åriga farföräldrar som ännu är klara i huvudet, och ännu äldre som gått bort, så är det självklara saker att man måste ha såpass mycket ansvar i kroppen att man törs använda sunt förnuft, men hos många i min generation och de födda efter kriget, så är saken inte lika självklar längre. Inte i aktiv handling i alla fall. Rövslickeri har hos gamlingarna en mycket klarare koppling till den maktkorruption det är.

Somliga pekar på 11:e september 2001 som orsak. Det gör inte jag, jag ser den händelsen mer som en accelerator av något som började långt tidigare. Som de neokonservativa amerikanerna skrev i sin intentionsförklaring precis ett år före: ”.. the process of transformation, even if it brings revolutionary change, is likely to be a long one, absent some catastrophic and catalyzing event – like a new Pearl Harbor.” Mycket av det vi sett under Bush-åren var ”bara” som de höll vad de lovade. Allt för få insåg det på förhand dock.

Det finns också två andra stora vattendelare, den ena skedde i Berlin 1989 och den andra hos vår stora granne i öst 1991. Massvis med ”säkerhetsfolk” runt om i världen fick helt plötsligt ett helt annat läge. Vi kan likna det vid ett stort företag som just investerat och bytt ut en stor mängd gamla krånglande maskiner. Plötsligt går reparatörerna med händerna i byxfickorna.. Det sticker i ögonen hos somliga och både verkstadschefen och dennes gubbar börjar då bli, skall vi säga kreativa i att hitta på nya sysslor. Samma mekanismer har nog varit i aktion där ute på Lovön och annorstädes, givetvis då kombinerat med lite nya tekniska möjligheter. Men detta förklarar inte förändringen som lett till att politikerna helt plötsligt börjar gå sådana paranoida galenskaper till mötes.

Jo, det är paranoida galenskaper per definition. Att vara paranoid är att agera på oro och rädslor på ett sätt som även har negativa konsekvenser. Den som protesterar emot det är inte paranoid eftersom lagen inte är någon fantasi, det är gällande lag som kränker det privata i privat kommunikation. Hoten lagarna motiveras med är dock rädslor och oro, alltså fantasier. Det kan liknas vid: Jag är rädd för min granne, han kanske vill mig illa, därför kränker jag honom på förhand för säkerhets skull. Sådant agerande är att vara paranoid och det leder inte till ökad säkerhet eller mindre anledning att oroa sig, tvärt om.

Jag börjar mer och mer komma till konklusionen att förändringen, hemska tanke, har sin grund i avsaknaden av krig. Detta i kombination med att politiken är ett väsen utan minne, vilket i sig förklarar talesättet om att varje generation måste återerövra demokratin. Måste det verkligen gå så långt, för att få en omställning i samhällets ”mindset”, att de riktigt ruskiga konsekvenserna får visa sitt fula tryne ännu en gång, skall den gamle Platon få rätt ännu en gång. Det känns verkigen dystopiskt.

Alla dessa egenskaper kommer också vi pirater att drabbas av – Gud, Låt det dröja!