Internpolitisk analys skriven 2:a augusti 2010
Har letat upp mina gamla paddor som jag inte publicerade före valet. Här är en av analyserna. Notera att den skrevs före barnporrgate.
*****************
Jag kommer upp efter en natt med mangling. Som vanligt har den interna debatt man försökt lägga locket på letat sig ut på facebook och bloggar. Det är inte konstigt. Vi har ett parti med en hel del informationsnihilister. Men det var inte det jag skulle tala om nu.
Jag skulle tala om psykologin. Om informationsflödet. Om hur vi missförstår varandra.
Vi har – sedan månader tillbaka – en skadeskjuten partiledning. De har blivit så skadeskjutna att de nu är rädda för minsta kritik. Och vad gör rädda människor? De slår ifrån sig. De fattar inte kloka beslut. Alltså bestämmer man i panik valmanifestet över huvudet på partiet.
Vad gör vissa delar av framtidsklustret? De säger i stället att valmanifestet suger och presenterade ett framtidsmanifest. Man är arg, uppgiven. Och uppgivna, arga människor, vad gör de? De slår vilt omkring sig.
Så skapar båda sidor precis den kultur de inte vill ha. Styrelse och partledningsmänniskor skapar en kultur som gör att människor känner att enda sättet att bli hörda är att skrika sig hesa och bråka tills de möjligen blir hörda.
Och de som är arga skapar den kultur som gör att toppskiktet blir rädda och isolerar sig.
Det finns inga vinnare här, bara förlorare.
Vad hände egentligen? Varför byggde inte folk på sjökorten när de kunde? Tja, den enkla förklaringen är förstås att det är lättare klaga än att bygga. Men är det hela förklaringen? Kan det finnas andra förklaringar. Förklaringar som över huvud taget inte har med konflikten att göra?
Trötta aktivister som samlar sig inför valrörelse? Information overload när information finns på så många ställen och människor ännu inte lärt sig att sålla? Eller kanske en så enkel förklaring som att studenterna hade tentaperiod med sluttentor?
Vill vi veta hur vi ska kunna göra saker bättre i framtiden är det dags att sluta polarisera. Det är dags för alla att ta sitt ansvar och fundera över hur man bidrar till helheten.
Jag vet hur jag själv bidrog. Jag försökte bygga färdigt Kunskap Kommunikation Kontroll. Därför sabbade jag mitt eget sjökort: Funktionshinder och vård. Jag hade medveten paus från all internpolitik för att inte gå i väggen. Sedan åkte jag till Almedalen. När jag kom hem tog jag upp den internpolitik jag inte orkat med under våren och försökte ta mitt ansvar för sjökorten. Det gick inte så bra.
Tyvärr tror jag inte min historia här är särskilt annorlunda från många andras. Tro det eller ej, men jag tror att alla i partiet faktiskt gör så gott de kan. De flesta gör förmodligen mycket mer än så.
Nu sitter vi här med slarvigt korrade sjökort, med i huvudsak väldigt bra politik i. Det är några formuleringar här och där som behöver rättas till. Och ja, det är vissa saker jag tycker vi inte borde haft med alls, som flera av oss missade. Och det går fortfarande att rätta till.
Men hur löser vi problemet då? Försöker vi hitta konstruktiva lösningar? Eller börjar vi skrika om vem som har gjort fel?
Framtidsklustret vill gärna framstå som mer kompetenta, mer långsiktiga, mer ansvarstagande, de som förankrar bra. Ändå tycker jag framtidsklusterfolk dampar loss minst lika mycket som Rick.
Och partitoppar vill gärna framstå som professionella, som tar detta på allvar och som vill lägga energin på att kampanja externt. Ändå tycker jag de just beter sig oprofessionellt när de släpper ett dampigt valmanifest som behöver göras om.
Framtidsklustret: Vi är inte mer kompetenta än styrelsen
Styrelsen: Vi är inte mer kompetenta än framtidsklustret
Just nu beter vi oss alla som yra höns.
Ska vi komma framåt behöver vi sätta oss ner i lugn och ro. Gå från datorn och andas. För att vi just nu alla beter oss som idioter gör INGEN glad.
Vad behöver förändras, ska vi foka på de småsakerna? Om någon vill korra manifestet eller skriva om det, låt dem.
Tags: Internpolitik, Piratpartiet
October 3rd, 2010 at 7:09 pm
Mycket bra inlägg i inter debatten och jag håller med att vi måste ransaka oss. Hade en ide om att låta Styrelsen lägga upp ett förut bestämt antal frågor i forumet som man tycker är viktiga och låta framtidsklustret som du kallar det få en eller två dagar att diskutera dessa frågor och sedan låta klustret rösta på dessa frågor dagen efter. Och dom som får flest röster är dom som skall ingå i sjökorten. Och låta denna proces fortgå under en bestämd period. så att alla frågor som kan vara viktiga kommer att belysas och på detta sätt förankras inom partiet. Litte förenklat kanske men en idé som jag inte har en klar lösning på. Men man kanske har sått ett frö för kommande sjökort.
October 3rd, 2010 at 10:05 pm
Det är nästan så man skulle kunna sammanfatta din och andras analys med att organismen Piratpartiet ständigt befinner sig i tillståndet “Amygdalakidnappning” (se min senaste bloggpost)
October 3rd, 2010 at 10:37 pm
Lasse: tack. Tror dock du missförstår frågan om framtidklustret lite. Kanske för att det är ett för internt namn. Framtidsklustret är en liten grupp som vill förändra partiet.
Tror det gått till ungefär sådär som du säger vid det första valet 2006, men jag var inte med då. Sommarens framtagande av valmanifest var inte så det var menat att bli.
Olofb: Ja, lite så kanske. Fast inte bara det. Vi har även kronisk damp. Rusar på saker utan att tänka efter, både glada och frustrerade. Det växlar lite vad som framkallar dampen. Människor med impulskontroll är en bristvara på internet, kan man väl säga.
October 4th, 2010 at 10:07 am
Brist på impulskontroll… tja. Kanske det. Men inget unikt för PP. Om än ngt mera dämpat i de gamla partierna.
Men vanligare i sammanhang där man vill ändra, komma framåt. Vilket är både på gott och ont.
En sak att tänka på. En del entusiaster, de vet verkligen vad de vill. Blir oerhört glada att få nya proselyter till sin lära… Men, om ngn ifrågasätter ngt av vad de säger, då blir det surt…
October 4th, 2010 at 11:48 am
Jag skulle vilja börja med att säga att jag tycker det är synd att du inte delat med dig av dina reflektioner tidigare. Jag tycker att du skriver münga kloka saker och tror att partiet skulle ha tjänat på om de sagts betydligt tidigare än såhär. Samtidigt är jag medveten om att det interna klimatet före valet var sådant att det inte är säkert att någon skulle ha lyssnat.
Angående din slutkläm om kompetens skulle jag vilja tillföra en personlig reflektion. I grund och botten så handlar det inte om vem som är mest kompetent, partiledningen eller framtidsklustret, utan om vilken kompetens som finns var. Det partiet behöver bli bättre på är att se vem som besitter vilken kompetens och sedan uppmuntra alla att jobba med den typ av frågor där deras kompetens är som störst. Möjligheten till en sådan utveckling är dock kraftigt begränsad så länge vi har en internkultur som uppmuntrar revirstrider och falangbildning. Vilket tyvärr är läget idag.
Exakt hur vi ska ta oss ur den sitsen är jag inte alls säker på. Men ett erkännande av problemet är nog ett bra första steg.