Jag är homosexuell. Jag älskar någon som ni tycker det är fel att älska. Jag blir förföljd världen över för vem jag älskar. På vissa ställen stenar de mig, på andra ställen bara dränker de mig i toastolen.

Jag kan inte hjälpa att jag är sån här.

Men du kan ju bara botas. Gå i psykoanalys, bli av med din bugg. Du behöver ju inte lida. Vi kan be för dig. Vi har inget emot att du är homosexuell, du behöver bara inte utöva din läggning. Du har bara inte träffat den rätta.

(Du förstör samhället, förstör kärnfamiljen, förstör min värld med din äckliga ologiska kärlek. Homosexualitet är äckligt! Din kärlek äcklar mig.)

Ni hatiska pirater. Ni som varje dag postar bilder på facebook om hur för ni är homosexuella äktenskap, om hur dumma i huvudet alla är som inte förstår. Ni förstockade.

Ni som samtidigt tror att vi kristna bara ska kunna “inte ta åt oss” av den där lilla saken som ju bara är kul för er andra.

Det där som är vårt innersta, kan vi inte bara ta bort det, skära av det, vårt innersta liv. Det är ju synd om oss. Det är ju inget personligt mot oss. Vi bara inte förstår.

Vi är oupplysta och förstår inte. Det är synd om oss och vi borde för vårt eget bästa förändras och ta bort den där djupaste delen av oss själva.

(Skäms för den du älskar. Göm din kärlek. Tala inte om att du är kristen för du kommer överösas med glåpord, hat och frågor om hur du kan vara så irrationell.)

DIN JÄVLA BÖG.

I am a Jew. Hath not a Jew eyes? hath not a Jew hands, organs, dimensions, senses, affections, passions? fed with the same food, hurt with the same weapons, subject to the same diseases, healed by the same means, warmed and cooled by the same winter and summer, as a Christian is? If you prick us, do we not bleed? if you tickle us, do we not laugh? if you poison us, do we not die?

Vet ni vad?

Jag är trött på den kollektiva skuld ni lägger på mig för saker som kristna gjorde för femhundra år sedan. Jag är trött på att få försvara mig från vad människor som kallar sig kristna gör i USA eller vad KD ställer till med. Men jag borde kanske stannat i kyrkan och låst in mig? Jag borde kanske fattat att jag inte var välkommen i piratpartiet bland er högtstående rationella upplysta människor?

Kul hörrni pirater. Kul att ni behandlar oss kristna i partiet på precis samma vis som ni anser att kristna inte ska behandla homosexuella. Skitkul. För en tro handlar ju om något man bara kan skaka av sig. Den börör ju inte alls djupet av ens själ, den är ju inte alls orsaken till varför man andas och lever? Eller?

Jag älskar er upplysthet, ert hat, ert förakt och att ni vill döda våra organisationer. Vi är ju trots allt en för liten grupp för att ha rätt att få hjälp. Irrationella. Sjuka. Annorlunda.

Vet ni en sak?

När jag som kristen fick höra att det var ungefär så jag tänkte om homosexuella ändrade jag mig. Jag hade skrikit ut mitt äckel mot homosexualitet öppet.

Jag ändrade mig.

Jag förstod nämligen att homosexuella var människor och deras kärlek var inte konstigare än min.

Jag förstod att jag hade haft fel.

Jag var 19 år, röstade samma år för adoption för homosexuella på en kongress för kristna socialdemokrater, Broderskapsrörelsen. Hela organisationen röstade för registrerat partnerskap. Året var 1992.

Jag skulle vilja se pirater som ställer sig upp med det modet och står för att den ändrat sig i frågan om kristna och religiösa överlag.

Jag utmanar er. Har ni lika mycket förmåga till rationellt tänkande som en nittonårig djupt kristen och dessutom frikyrklig klara hade?

För er upplysthet är inte värd ett piss om ni saknar kärlek mot de som inte är som er själva.

Efter nattens bloggpost då jag garvat åt piratpartiet har jag den där sedvanliga gnagande känslan av något. Det är inte att jag anser att jag har fel i sak, tvärtom. Det är bara något med vetskapen om att nu gör jag någon ledsen igen.

Jag vill inte stänga av den känslan. Jag vet att det finns de för vilka piratpartiet är deras liv. Människor vars personliga liv står och faller med partiets framgång. Det finns säkert även de som på riktigt bär partiet i sitt hjärta. Och så finns det sådana som helt enkelt blir ledsna av att deras vänner blir ledsna.

Now:

Partiet har samtidigt ett väldigt oattraktivt hat mot religioner. Nästan dagligen ser jag olika tramsiga uppdateringar om kristendom på facebook av människor som tror sig vara roliga eller smarta och tror de vet mera än de dumma korkade kristna. Märkligt nog är flera av dem människor jag har respekt för annars.

Det finns ju massa känslor bakom. Kanske en del av dem som postar de där fotona har en bakgrund i en kyrka med traumatiska upplevelser därifrån. Det skulle förklara en del. Men en hel del är nog också omedvetet.

Stämningen som når den kristna blir dock något annat, för i mörkret är alla katter grå. Det där som kanske var en smart reflektion från någon ingår plötsligt i en inte alls lika attraktiv helhet som mest ser ut som förakt.

Vad kommer det ifrån? Kristna som tar sig själva för mycket på allvar? Kristna som varit elaka mot den som postar uppdateringen? Något finns ju där liksom. Men vad är det? Varför tror folk att kristendomen har makt? Och vad skulle kristendomens makt ha med Jesus eller mina vänners personliga kristna tro att göra?

Men!

Vad är då skillnaden mellan mitt eget raljerande av piratpartiet med andras raljerande av kristna? Finns den ens?

Nä, det gör den inte. För vad jag säger ingår också i en skur av hat och hån som alltid nått pirater från alla som tyckt de förstått bättre än piraterna. Att jag faktiskt genuint tycker det hela är komiskt och har den där känslan av att inte veta om jag ska skratta eller gråta, framgår inte i bloggposten. Jag framstår bara som distanserat häcklande. Någon tror att jag inte jobbar något för partiets breddning själv, en annan att jag är rädd för det okända. Ytterligare någon att jag inte gör tillräckligt.

Jag tycker det är charmigt med det här galna partiet. Jag kan bara inte ta det på särskilt stort allvar. Jag har för längesedan slutat leva andas och skita piratpartiet. Däremot bryr jag mig enormt mycket mer om politik än när jag var som mest aktiv i partiet. Jag hånskrattar inte egentligen.

Jag tycker ju massa om Torbjörn som lagt yrkandet om sjuksköterskors förenklande att bli läkare. Han är inte på något vis dum, tvärtom väldigt reflekterande. Det blev bara lite för mycket vilja och lite för lite eftertanke. Men det finns inget ont i det. Jag får bara lust att förklara att sjuksköterskor och läkare har helt olika yrken och att vi just nu av misstag råkar se ut som om vi undervärderar alla sjuksköterskor. När intentionen var motsatsen.

Den där viljan för alla att göra allt är helt enkelt inte helt optimal.

För flera år sedan försökte Egil förklara för mig att det fanns alternativa sätt att bygga röstningssystem. Jag orkade inte höra på honom då. Jag var väl för fast i mitt för stora ego antar jag. För faktum är att det finns ganska vettiga tekniska lösningar för att förenkla processer med röstningar och framtagande av material på internet. Och ett piratparti som vill hävda att internet är ett fantastiskt demokratiredskap måste kunna använda internet för att skapa demokrati, annars har vi ingen trovärdighet. Kan vi inte lära oss att använda internet till vår egen fördel så är vi ihåliga. Det var det jag också sa i höstas när jag sa att vi inte förstod internet. Som svar på ett brev på posten kom en motion om att ha kongress i köttvärlden i stället.

Som om Ung Pirats kongress skulle ha varit bättre. Jag skrattade mig flera gånger fördärvad över hanteringen av den också.

Piratpartiet och Ung Pirat är polsk riksdag. Vi måste på något vis lära oss att ta det onda med det goda.

Jag tror jag skulle ha lättare att hantera allt om vi inte hade så grandiosa självbilder. För det är de där bilderna som väcker löjet. Att vi tror att vi är mer fantastiska att vi är. Att kejsare liksom är naken.

Jag tror vi behöver börja skratta åt oss själva, konstatera att oj, det här blev lite fel och så sätter vi oss på hästen igen och försöker på nytt. En öppen lekfullhet. Dvs precis det som jag en gång ville motarbeta i partiet. Det fanns ju där. Bodström skulle ju sälja korv utanför riksdagshuset.

Ärligt talat. Jag hade fel. Det var inte tid för piratpartiet att mogna på det sätt som klara tyckte det var tid för piratpartiet att mogna. För den mognad jag talade om handlade bara om yta. Och det är inte mognad, det är att vara lillgammal.

Det är tid för oss att mogna. Inifrån. Man växer genom att testa sig fram. Men man växer inte av att bara kopiera och remixa. Man växer även av att reflektera.

Behöver just jag hjälpa till med allting? Kan jag lita på att någon annan kan göra en viss typ av arbete bättre än jag? Kan jag sluta sitta fast i en tanke om att allt ska vara rättvist och i stället försöka lita på mina medmänniskor?

Är kanske datanördarna faktiskt bättre på det här med internet och internetideologi? Fri programvarurörelsen kanske redan har den ideologi piratpartiet saknar? De kanske bara uttrycker den lite klumpigt för oss andra som inte förstår?

Ödmjukhet. Hjärta. Eftertanke.

Det står inte för mig i motsats till att garva röven av sig. Egentligen. Tonen är rå men hjärtlig.

Efter vårmötet konstaterar jag följande.

Piratpartiet har sjukt mycket ny politik från och med nu. Vi är tydligen: för forskning om bosättningar på månen, för avskaffande av sommartid, för avskaffande av kungahusets religiösa tillhörighet och vi vill avskaffa bidragen till religiösa organisationer.

Utöver det har vi en vårdpolitik där vi bland annat babblar om att sjuksköterskor ska få lättare att ubilda sig till läkare.

Vi är även för personval, borttagande av 4%-spärren, vill ha kritiskt tänkande som en röd tråd i all undervisning och vill ha obligatoriska kallelser till kurator för skolelever.

Det löper ingen direkt röd tråd någonstans för mig. Mer än att det finns ett förakt mot religion och ett slags säljartänk i partiet som tyvärr gått överstyr och närmast verkar desperat.

Som vilket annat politiskt parti som helst alltså.

Förr gick inte en enda politisk motion genom på årsmötena. Göta Kanal, vem drog ur proppen?

Vi har massa ny bra politik. Och massa heltokig politik. En del är onödig, en del är dumdristig, en del är skrupellös, en del är pinsam. Och en del completely awsome.

Det nya principprogrammet är <3

Vi har breddat oss. Men överlag har vi sprungit som yra höns utan någon direkt överblick och helhetssyn. För vi har ingen. Vårt enda mål är att vinna val och komma in i riksdagen.

Hade jag sett på partiet som jag gjorde 2008-2010 hade jag varit förfärad inatt. Nu kan jag garva röven av mig. Det är bara för mycket lulz.

Trolltyg i tomteskogen goes Star Trek.