Posts Tagged ‘KKK’

Den immateriella revolutionen

Tuesday, February 28th, 2012

Idag bloggar toto om KKK och den immateriella revolution den handlar om. Jag funderar över varifrån jag egentligen fick begreppet från början. Det var någon lek med ord med industriella som ville fortplanta sig i mitt huvud och jag tycker inte det finns något bättre sätt att beskriva det som händer nu.

Det vi ser är en immateriell revolution. Information, kunskap och kommunikation sker på ett helt nytt sätt och på samma vis som ångmaskinen och järnvägen en gång förändrade samhället kommer internet och sakskrivarna göra det.

Ta bara en sådan sak som standardiserad produktion. Fruktansvärda slöserier med resurser och vansinnigt okreativt och tråkigt!

Att alla ska köpa likadana jeans från Kina när alla har olika kroppsformer är rena vansinnet. Storlek och standardiserade kroppsformer gör fortfarande att kläder i bästa fall sitter hjälpligt okej. Men med immateriell revolution är vi tillbaka till skräddarsytt, fast det är datorn som gör jobbet åt oss. Sjukt mycket mer effektivt, mindre utslitna kroppar och lokalproducerat ger det mindre slitage på miljön. Och vi får personliga, välsittande kläder på köpet.

Självklart ordnar vi så att de kan återanvändas också. Ett par slitna jeans blir en kjol, blir ett par shorts, blir en väska.

De där borgarna som drog in till städerna och idkade handel var knappast så väl sedda i sina samhällen. Det vet man om man läst lite Jane Austen. Tänk på det kodare där ni sitter vid era datorer mobbade i skolan. Det är nämligen hos hackers och kodare den nya utvecklingen har sin bas. Hackers, kodare och tekniker är de som bygger den bas som det nya samhället vilar på. Det är därför frågan om fri programvara är så oerhört viktig för att den immateriella revolutionen ska ta fart. Utan den blir nämligen inget fritt.

Det finns absolut ingen rörelse jag är mer imponerad över idag i samhället än den för fri programvara och creative commons. Hela poängen är att göra saker och ge bort dem. Det frivilliga arbetet och samarbetet är grunden. Här vilar frön till ett helt nytt samhälle.

Vet ni varför man säger fri programvara? Svar: Free we say beacause we like point out that the act of creating is the act of creating freedom.

Den immateriella revolutionen är det här:

Den immateriella revolutionen är det som kommer sparka omkull nationalstater, storföretag och parlement. Centraliseringens tid är förbi.

Och med decentralisering kommer något annat som på posten – relationerna människor emellan. Det är där vi gör den absolut största vinsten.

Så koda för allt vad fingrarna ryker. Det är koden som bygger det ny samhället, det frivilliga arbetet som rycker undan fötterna på storföretagen. Det gemensamma skapandet som rycker undan fötterna på skivindustrin. Det är nya transportformer som rycker undan föttern på bilindustrin. Det är kryptovalutor som rycker undan fötterna på bankerna. Det är direktdemokrati och deltagarsamhälle som rycker undan fötterna på den representativa demokratin.

Kunskap Kommunikation Kontroll – release 19 mars

Wednesday, February 22nd, 2012

Äntligen är det verklighet. Boken jag byggde på i flera år kommer ut på papper. Kunskap Kommunikation Kontroll – drömmar och farhågor i informationssamhället Provexet står i min bokhylla sedan en månad tillbaka. Det känns overkligt.

Ingenting hade gått utan Torbjörn toto Westers hjälp. Han har varit en fantastisk hjälp som stått ut med alla mina svackor under så här lång tid och ideligen löst praktiska problem som uppstått.

Om jag inte minns fel sa Anna när jag började sätta ihop boken att normal tid för att färdigställa och ge ut en bok var två år. Så det gick väl ganska ok trots allt.

Jag har fått förfrågan att spela in den på ljudbok. Eventuellt kan jag få hjälp med detta. Men är du författare och känner ett behov av att läsa in ditt kapitel så hojta till. I värsta fall är min plan att sätta mig framför en enkel bambuser eller dylikt. Hellre att det blir av och inte perfekt.

Jag är extremt glad och stolt att jag faktiskt har en faktisk bok på väg ut. Jag kan inte riktigt förstå det själv så blogginlägget blir lite som om det var ett barn som skrev det. Känner mig som en ettåring som lärt mig gå!

Boken kommer bland annat finnas på universitetsbiblioteket i Örebro. Ju fler bibliotek den kommer ut på ju mer spridning.

Hoppas du är med och recenserar den!

Piratläger och bokrelease

Thursday, January 19th, 2012

Nästa helg är jag en sån där föreläsare på ett läger. Det är Ung Pirat Örkelljunga som fixar läger.

Jag ska dit med en bok. Ni vet en sådan där pappersbok som man aldrig skulle trott att det skulle bli av den där boken jag gjorde för två år sen. Well, nu blev det det i alla fall. Oavsett om det bara är ett provex eller flera ex med mig för smyguppvisning ska det bli oändligt roligt. Kunskap Kommunkation Kontroll.

Det blir rätt hårda ämnen i övrigt på lägret. Så jag antar att jag kommer få väga upp med att prata om en djupare ideologisk debatt och den immateriella revolutionen. Varför göra det lätt för sig när man kan göra det roligt?

Jag misstänker att det blir en ny predikan a la en sådan jag hade på Tjejsnack för 2 år sedan.

Är du skåning vill du kanske delta i uppstartsmötet för PP Skåne på fredagskvällen. Själv är jag nyfiken på vad föreläsningarna om finanspolitik ska handla om.

För tre år sedan exakt var jag på läger med syddistriktet för första gången. Det är inte utan att jag är lite nostalgisk, men samtidigt vemodig. Många av de som då var med är försvunna, avhoppade, utbrända och till och med döda. Att vi har en tuff tid just nu i partiet vore synd att förneka. Vi är enormt mycket färre aktiva än när jag blev aktiv för tre och ett halvt år sen. Jag vet knappt själv om jag kan kalla mig aktiv ens. Jag bygger mest med Ung Pirat Jönköping och i övrigt utanför partiet med Informationsbyrån.

Jag hoppas jag får med mig några av radikalerna och nytänkarna från UP Jönköping, de är ungefär lika flyttbara som jag var aktiv i Jönköping 2008-2010, dvs nästan inte alls. Missade tyvärr mötet med dem igår på grund av frossa. Men jag har hört att den planerade revolutionen inte kommer att utebli och att de smider hemliga drömmar som bara Marc – ondskan – Suckberg och hans gelikar vet om. (vilket på svenska betyder att de skrivit det på facebook)

För övrigt hade jag en inre monolog om kopimism härom natten. Det kan vara så att jag utvecklar tankarna ur den framöver.

Och ordet blev kött.

(jag orkar nog länka mer i morgon)

Gästblogg: Torbjörn Wester – vad jag hoppas kunna bidra med i styrelsen

Wednesday, March 30th, 2011

Idag fortsätter Torbjörn Wester sin bloggturne här 🙂 Jag känner honom genom att han mejlade mig i höstas och erbjöd mig att hjälpa till med att ge ut Kunskap Kommunikation Kontroll. Det är nu tack vare honom som boken slutligen kommer att publiceras i vår. Jag känner honom som en mycket driven och duktig person och ser gärna honom i styrelsen.

*********************************************************************************************
Jag heter Torbjörn Wester, brukar blogga som infallsvinkel och det här gästblogginlägget är en del i min kandidatur till Piratpartiets partistyrelse.

Jag har presenterat mig själv och min kandidatur på min blogg.

I det här inlägget kommer jag att utveckla vad jag hoppas kunna bidra med i Piratpartiets partistyrelse.

Vad jag hoppas kunna bidra med i styrelsen

En medlare
I en grupp är jag framförallt en medlarpersonlighet. Jag jämkar samman olika individers ställningstaganden, letar efter vägar för kompromisser och samförstånd.

Det här med prestige är inte min kopp med te, och jag tar inte mig själv särskilt allvarligt. Jag tror att det är egenskaper som underlättar när jag har med andra människor att göra.

Jag har gått alltmer från att vara en idealist, till att bli en pragmatiker. Jag tror att en pragmatiker kan få genomslag för fler av sina idéer, samtidigt som risken för personmotsättningar minskar.

Piratpartiets styrelse kan må bra av att ha ”medlare” i gruppdynamiken.

Jag har erfarenhet av att samarbeta med starka personligheter, och jag stör mig aldrig på folks ”egenheter”. Faktum är att jag är totalt ointresserad av personstrider och jag tillhör inte någon falang inom partiet.

Hög arbetskapacitet
Jag är en högpresterande person som alltid ägnar mig med stor energi och stort intresse åt mina olika engagemang. Jag är en sådan person som folk brukar vända sig till när de vill få saker och ting gjorda. Jag slutför alltid mina engagemang grundligt och håller tidsplaner och deadlines.

En utvecklad förmåga att kommunicera i tal och skrift, samt ett nästan totalt minne för sådant jag läser, har säkert också bidragit till att jag alltid har haft hög kapacitet.



Att kommunicera på engelska är inte heller något problem för mig, även om jag lider av en stark svensk brytning…

Strategi för interninformation
Om jag får privilegiet att få förtroende som styrelseledamot vill jag särskilt ägna uppmärksamhet åt partiets (bristande) strategi för interninformation.

Vår nye partiledare har som bekant redan uppmärksammat interninformationens brister och utsett Emma Marie Andersson som operativt ansvarig på området, men partiledningen har även rätt att kräva att styrelsen fattar strategiska beslut i frågan.

Strategi för att ”äga” en känslig fråga
Jag önskar, i all försiktighet, ta fram ett utkast till ett dokument med titeln: ”Att bekämpa barnpornografi på Internet”. Avsikten är att utnyttja partiets stora kunskap inom informationspolitiska frågor för att presentera en strategi för att arbeta mot detta avskyvärda brott. Det är helt nödvändigt att ha en väl förankrad och väldokumenterad linje att hålla fast vid i god tid inför nästa val. (Och fokus måste ligga på att bekämpa barnpornografi, utan att friheten på Internet inskränks.) Det vore naivt att tro att våra motståndare glömt bort slagkraften i att spela detta ”kort”.

En tid att tala, en tid att tiga
En annan sak som jag vill lyfta är min förmåga att sitta still i båten, även i situationer då det stormar rejält. Jag vill peka på det blogginlägg som jag skrev till försvar för Rick Falkvinge under valkampanjen, mitt i problemen med barnporrfrågan. (Att barnporrfrågan hanterades problematiskt är det nog ingen som ifrågasätter.) Jag är inte rädd för att sticka ut, om det är nödvändigt, men jag har en stark känsla för vid vilka tillfällen det är lämpligt att komma med kritik, och vid vilka tillfällen det är nödvändigt att visa stöd. Jag är även medveten om vilka typer av frågor som bör lyftas och lösas internt, och vilka typer av frågor som bör stötas och blötas offentligt.

I Piratpartiet kanske detta är kontroversiellt, men jag anser att vi bör uppodla en större professionalitet (åtminstone på vissa sätt). Partiet behöver både öppna rum och slutna rum.

Med “slutna rum” syftar jag inte på rum från vilka våra medlemmar stängs ute. Utan istället att vi bör kunna ha vitala interna debatter utan att det verkar som om vi håller på att gå sönder av inre spänningar hela tiden. Vi ska inte odla en ”neuros” om att alla interna stridsfrågor bör lösas i offentligheten (vilket i praktiken innebär att olika bloggare kastar skit på varandra).

Styrelsens strategiska arbete
Ett av mina ansvarsområden på mitt ”vanliga” jobb, är att skapa fungerande interna processer i syfte att nå strategiska målsättningar. Det är en erfarenhet som jag skulle ta med mig till Piratpartiets styrelse och säkert ha god nytta av.

Partiet har behov av att utveckla företrädarnas förmåga till ”ägarskap” av ansvarsområden och målsättningar. (Med reservation för att man alltid måste ha rimliga förväntningar på ideellt arbete.) Ofta är just ägarskapet av ett ansvarsområde viktigare än den exakta utformningen av en process.

Nästa gästblogginlägg kommer att presenteras imorgon hos Magnihasa och handla om ifall jag gjort något vettigt för Piratpartiet hittills.

Signerat,

Ring mig gärna om du har några frågor: 072-325 56 78.

Du kan också e-posta på torbjorn.wester@piratpartiet.se eller diskutera här på bloggen eller i min kandidaturtråd på forumet.

Lite noteringar och nya och nygamla projekt

Wednesday, November 17th, 2010

Mitt liv har varit lite lugnare ett tag. Det har verkligen behövts efter två så extremt hektiska år i Piratpartiet.

Till slut bestämde jag mig för att stanna kvar i partiet men att hoppa av styrelsen. Beslutet var fattat innan det årsmöte som jag antar att ryktena säger fått mig att hoppa av. Så var alltså inte fallet. Men mitt hjärta fanns inte längre kvar i det jag gjorde och jag var alldeles slutkörd. Mitt mandat skulle ändå gå ut ganska snart och eftersom jag inte kunde ta det ansvar jag tycker man ska ta när man sitter i styrelsen så blev det för mig mest ansvarsfulla att faktiskt lämna styrelsen.

Och ansvar är nyckeln här. Jag tar på mig ansvar för allt psykiskt. Saker som kanske inte borde ligga på mig ens. Och i kombination med att samtidigt vara så impulsiv som jag är blir det lätt för mycket. Inte minst mentalt.

Jag har förändrats ganska radikalt som människa under mina år i partiet och detta år har jag förändrats omvälvande, konstant och både häftigt och smärtsamt på alla tänkbara och otänkbara sätt samtidigt.

Så mitt i alltihop när jag i princip har gett upp om Kunskap Kommunikation Kontroll kommer som en skänk från ovan ett mejl från Torbjörn Wester, erbjudande om hjälp, en padda att planera i och på mindre än ett dygn är boken igång igen. Och denna gången kommer den faktiskt på riktigt att ges ut.

Nu ska den dock genomgå lite revideringar först, så den är uppdaterad och åter aktuell. Minst en text till kommer att läggas till. Nya panelsamtal kommer eventuellt att äga rum för release av boken. Vill du arra ett sådant genom t ex piratstudenter så hojta. Jag kommer även kontakta folk med förfrågningar om liknande när det blir aktuellt.

Det kommer dyka upp möjlighet att bidra till bokens utgivning ekonomiskt och att hjälpa till att få ut recensionsex. Information kommer dyka upp på hemsidan när jag har ett lämpligt bankkonto för detta ändamål.

Det krävdes verkligen att någon annan hittade boken och plockade upp bollen jag tappat. Nu kör vi igen.

Kör gör även projektet Tapeit, som dragits igång av Egil Möller och är tänkt att bli en stor musikfestival för CC-licensierad musik. Den är tänkt att gå av stapeln sommaren 2012. Tanken är att få till en helt vanlig musikfestival, åker, tält lera, de där hånglen man helst vill glömma och banden man missar för att man håller på med det där hånglen man helst vill glömma och alla andra dumheter man kan hitta på på festival som man aldrig gör annars.

Min dröm är att få dit Radiohead, jag är rädd att det stannar på drömstadiet, men det vore riktigt ascoolt och nog ska man försöka få till det om man kan. Vad vill du ha dit för band? På Jamendo kan du lyssna på massa cc-licensierad musik och sedan gå in i paddan och skriva dina önskemål. Paddan för projektet finns här. Hjälp till, kom med förslag på sponsorer, tankar, bandnamn, allt du kan komma på. Det är nu vi ska festa bort musikmonopolen.

I övrigt håller jag på att göra om hela lägenheten och här är totalt kaos. Men det kommer också att bli bättre när allt väl är klart. Nu går mina ögon i kors.

Konsten att ge ut en bok

Tuesday, September 28th, 2010

När man är funktionshindrad blir man beroende av andra människor. Följaktligen är Kunskap Kommuniktion Kontroll fortfarande inte utgiven i papper. Det är en smärre skandal. Diverse människor har försökt att hjälpa mig, men det är helt enkelt för mycket meck med avtal.

I början hade jag hjälp av Anna Troberg. Efter ett tag förstod jag att hennes tid skulle gå åt till annat. Vi bildade Sharing is Caring så Mårten skulle få ta hand om avtalen. Sedan gick Mårten på semester. Sedan blev det valrörelse.

Nu var boken inte en piratpartibok. Det var en piratrörelsebok. Och den behövdes och behövs fortfarande pretty badly, i synnerhet när människor som Per Strömbäck och Sam Sundberg förklarar den död.

När Kunskap Kommunikation Kontroll hade kunnat sätta fingret på vad Piratpartiet var på sikt, kunnat sätta vår politik i sitt sammanhang, svävar den runt i cyberrymden utan ens ett ISBN-nummer och författare frågar när de ska få sina ex.

Så nu vädjar jag: Finns det någon som kan något om avtal, som kan lägga upp boken på sida, sätta priser osv för att få mig att få ut den? Tyvärr är den inaktuell i sina stycken. Men den är desto bättre i de stycken som inte är inaktuella.

Jag har inte velat be folk om hjälp med detta för det har varit saker som varit mer prioriterade. Nu börjar jag dock tröttna lite. Det är massa riktigt bra texter som håller på att gå till spillo. I allra värsta fall får jag ta min mor till hjälp.

Eftersom Piratpartiet drog sig ur finansiering då det inte gick att sätta en PP-logga på boken (det är ingen PP-bok) måste den crowdfundas dessutom.

Så vill ni göra en insats för kulturen, piratrörelsen och internet, så hjälp mig få ut boken. Jag tror inte ens det är svårt. Men hur lätt det än är för någon annan spelar det ingen roll eftersom jag inte behärskar det.

Och inaktuell kan ju diskuteras. Den fungerar helt klart även som en form av eftervalsanalys, gjord före valet. En uppföljare är redan planerad. Men den kommer att få ta längre tid.

Edit: Jag har varit otydlig i posten har jag förstått efter kommentarer på twitter. Jag behöver alltså inte råd eller stöd. Jag behöver någon som gör jobbet.

Konto på publit.se finns. Avtal med bokrondellen borde vara skrivet av Mårten. Det handlar om prissättningar, att dra igång crowdfunding, att se till att pengarna kommer in på konto osv. Problemet är att jag inte överblickar vad som fattas, eftersom jag inte överblickar sådant. Jag behöver alltså någon som med hjälp av Mårten kan göra jobbet. Inga råd i världen kommer tyvärr göra att boken ges ut. Jag är tyvärr oförmögen. Ber om ursäkt för otydlighet.

Vi är de nya socialdemokraterna

Thursday, July 29th, 2010

Under tiden jag väntar på att herr Mårten Fjällström ska fixa ett kontonummer till föreningen som ger ut Kunskap Kommunikation Kontroll tänkte jag skriva lite om hans kapitel i boken. Jag tänker inte här försöka påstå att jag är någon slags historiker. Jag har extrapolerat lite ur Mårtens inlägg och byggt vidare med egna tankar. Rätta gärna mina historiska felaktigheter om sådana finnes. Here we go:

Tänk er för sisådär hundra år sedan…

När tvåkammarriksdagen införts utvecklas ett system med elitpartier. Partiernas uppgift är att plocka fram kandidater – helst redan kända och rika – och sammanföra dem med finansiärer som kan donera till kampanjer och visa upp dem i pressen. Efter viss turbulens landar systemet i början av 1900-talet i ett stort konservativt parti – föregångare till dagens moderater – och ett stort liberalt parti – föregångare till dagens folkpartister. Inte helt olikt USAs republikaner och demokrater. Kan vara värt att nämna att Sverige vid tvåkammarsriksdagens införande hade ett system med enmansvalkretsar, dvs som USA eller Storbrittanien idag. Rösträtten var begränsad, och deltagandet bland de som hade rösträtt var med våra mått mätt lågt.

Politik sågs alltså som något som endast rörde de besuttna. Allmän rösträtt fanns inte. Partierna hade tillgång till pressen.

Nya partier dök dock upp på banan. Fackförbunden grundade socialdemokratiska partiet för samordning (en uppgift som senare lämnades över till LO) och deltagande i den politiska processen. Böndernas organisationer grundade på annat håll föregångarna till dagens centerparti. Båda dessa hade ett tydligt problem, deras kandidater var oftast varken rika eller kända, så de var okända i pressen. De mötte problemet med att skapa en ny typ av organisation – masspartiet. Partiernas uppgift är här att samla många medlemmar och kanalisera deras vilja, arbete och pengar till kollektiv handling.

Sossarna och Centern var en gång partier för folket. Till skillnad från de besuttna som inte drev frågan om allmän rösträtt drev socialdemokraterna den. De hade inga pengar, de fick inget utrymme i media. Men de hade folk, aktivister, som gick land och rike runt och pratade om sina frågor.

Genom att ändra sättet att föra ut politiken på ändras villkoren. Istället för att gå via pressen så går man direkt till väljarna. Bara genom att samlas och gå genom staden kunde man uppmärksamma alla på något mäktigt var på gång och då alla samlats kunde idéer och argmuent överföras från några få till många som sedan kunde övertyga fler.

Känner ni igen situationen? Vi får inte särskilt mycket plats i pressen, våra kandidater är inte kända. Vad har vi i stället? Jo: folk. Aktivister. När de andra partiernas medlemsskaror krymper kan vi fortfarande dra nya medlemmar. När de andra partierna har svårt att mobilisera folk har vi mängder av människor som går ut på stan med flygblad. När gammelpartierna talar till sina medlemmar genom TV och press och har råd med dyra kampanjer på landets affischpelare har vi människorna. Och internet.

Faktum är att socialdemokraterna och centern gjorde så att moderaterna och folkpartiet också tvingades bli masspartier. De tvingades också börja organisera folk i stället för att förlita sig på pengar. Och på detta vis kunde allmän rösträtt bli verklighet. Genom ett tryck från folket underifrån, inte genom en reform uppifrån.

Så kom TV till landet och slog ut allt vad masspartierna hette. Partierna hade nu partistöd och behövde inte längre sina medlemmar, de kunde nu tala till och inte med sina medlemmar. TV blev det centrala redskapet för svensk partipolitik. TV är än idag det centrala redskapet för svensk partipolitik. På många sätt är TV-partierna, dvs gammelpartierna lika de elitpartier som fanns för över hundra år sedan. Kändisskap, pengar och propaganda pryder valaffischer. Det är svårt att bli medlem och det kostar pengar. Helt i logik med den elit man har blivit.

Vi pirater har inte pengar. Och fattigdom föder kreativitet. Där den som har pengar och makt mest fokuserar på att bevara den och har tappat sina visioner och kreativitet har den fattiga inget val. Hon och han måste tänka nytt. Så piraterna gjorde sina egna flygblad, hade en trepiratersregel och skapade på så vis det första masspartiet på över hundra år.

En gång i tiden gjorde masspartiernas tillkomst att politiken förändrades radikalt. Allmän och lika rösträtt drevs genom. Människor var med i partier. Politik betydde något för människorna, det var en självklar del av deras liv. På många sätt slog TV sönder den demokrati som byggts upp och gjorde så att makten åter kunde isolera sig. (Ett tydligare exempel på detta än den vedervärdiga Almedalsveckan finns nog knappt. Där samlas partier, PR-folk och media och hjälper tillsammans till att slicka varandras rövar och bevara sin samhällsposition. Lobbyism. Påverkan genom att ta makten från folket och i stället sneaka sig in i maktens korridorer.)

När folk säger till oss pirater “var är ni, vi ser inte, vi hör inget om er”, då är det för att de är fast i tänket att politik är något man ser på TV och läser om i pressen. För hur kan de säga till oss att vi inte syns om de faktiskt kan fråga oss? Hur kan de säga till oss “Ni har helt försvunnit”, när vi faktiskt hela tiden finns där att prata med? Vi har inte försvunnit, vi finns där de finns. Vi finns bara inte (hela tiden) på de glossiga pelarna, i TV och i pressen.

Men ute på stan finns vi. Och på internet. På diskussionsforum, där arbetslösa och ungdomar hänger kryllar det alltid av pirater, bloggar, twitter, facebook. Där de som inte har pengar hänger där hänger vi. När gammelpartierna lever kvar i TV-världen anklagas vi för att inte leva i verkligheten.

Vad tror ni de sa om socialdemokraterna och centern när de inte sågs i tidningarna för hundra år sedan? Var det någon som trodde då att de hundra år senare skulle vara statsbärande? Tror ni man skrattade åt dem och gjorde narr av dem och tyckte de var lite udda och konstiga i början?

Det tror jag.

Jag tycker att det faktum att vi inte har pengar är det bästa med hela piratpartiet förutom politiken. Det gör nämligen att vi tvingas att vitalisera demokratin. Masspartierna för hundra år sedan införde allmän rösträtt. Vi kan över hundra år sedan återigen återbörda politiken till folket. Men då gäller det att vi slutar stirra oss blinda på de arenor som elitpartierna ockuperat.

Vi har kanske inte råd med valstugor. Vad bra, då kan vi bygga en sådan där ryggsäck som Rene byggde på Dreamhack. Det var en ryggsäck med en piratflagga och foldrar i som några helt enkelt gick runt med på Dreamhack. Töntigt kan tyckas men det fungerade.

Vi kan sätta oss utanför skolor med våra laptops och i våra fula lila töntiga tröjor och säga “hej vill du bli medlem?”. Ge dem lite foldrar och pins.

Vi som är riksdagskandidater kan sätta upp personliga affischer i våra bostadsområden med bilder på oss och bjuda hem folk på fika.

Och! Vad de än säger om internet, vad de än säger om att vi inte syns. Det gör vi visst. Människor måste bara åter vänja sig vid att de också kan vara en del av politiken, att de också kan vara med och vitalisera demokratin, att politik inte är något som är skilt från deras egna liv utan handlar om oss här och nu. För det är internet ett utmärkt redskap. Använd det.

Ett bättre budskap än det Anna Troberg framförde igår på Aftonbladet finns inte. Vi är de människor vi är.

Piratpartiet är fyllt av människor som inte passar in i normen. Vi har inte halkat genom livet på ett bananskal av popularitet. Vi vet hur det är att sticka ut. Vi är nördar, bögar och flator, transsexuella, intersexuella, folk med alla möjliga hudfärger och ursprung. Vi är för långa eller för korta, för smala eller för tjocka, för unga eller för gamla. Vi stammar, pratar för mycket eller för lite, för högt eller för lågt. Vi har till och med en och annan ärkehetero som lever glatt svenssonliv, men vi stirrar oss inte blinda på skillnaderna mellan oss. Vi ser till det vi har gemensamt.

Vi har alla funnit vår plats i tillvaron genom internet. På nätet får vi vara de fantastiska människor vi alltid varit, men aldrig tidigare fått tillfälle att visa upp. Det bästa är att det självförtroende vi bygger upp på nätet följer med oss ut i världen utanför nätet. Det gör också de vänskapsband vi knyter online. Insikten om att vi inte är ensamma och om att vi har ett värde i oss själva har gjort oss redo att våga kräva vår plats i världen. Utan internet hade de flesta av oss suttit kvar tysta i ett hörn och låtit världen snurra vidare utan vår medverkan. Tack vare nätet befinner vi oss nu i händelsernas centrum. Vi styr våra egna liv och vi har ett finger med i spelet om hur världen ska utvecklas.
Piratpartiet vill att alla ska ha möjlighet att finna sig själv och andra med hjälp av nätet, utan rädslan för att det man gör registreras och lagras. Alla, oavsett kön, sexualitet, hudfärg, ursprung, handikapp, ålder eller politisk åsikt, har rätt att kommunicera och söka information fritt och utan insyn.
Internet måste räddas och Piratpartiet står redo på barrikaderna.

Socialdemokraterna krävde allmän och lika rösträtt. Vi kräver allas rätt till kunskap, fri information, och ett fritt och öppet internet för alla medborgare oavsett samhällsstatus. Vi tar tillbaka demokratin till oss själva, där den hör hemma – hos medborgarna.

******************************************

Uppdateringav Christoffer: liten historisk rättelse. Det som senare blev folkpartiet var inte en gammal ”de rikes” parti. Det var en politisering av den liberala delen av rösträttsrörelsen. och kämpade sida vid sida med socialdemokraterna (Det som splitrade rörelsen var användandet av strejk som politiskt vapen.)

se: http://sv.wikipedia.org/wiki/Folkpartiet#Historia
och http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6str%C3%A4ttsr%C3%B6relsen

emma bygger vidare Demokratin måste alltid återerövras

Kunskap Kommunikation Kontroll – releasen lite andra korta kommentarer

Tuesday, July 13th, 2010

Releasen av Kunskap Kommunikation Kontroll i fredags blev lyckad. En panel bestående av Sandra terobi Grosse, Ulf Bjereld, Karl Palmås och jag tog plats framme i ett varmt Kapitelhusgården och diskuterade informationspolitik, utfrågade av Sophia Dexion Blomqvist.

Filmen är ganska kackig. Ljudet blir bättre när vi väl börjar prata ungefär 7 minuter framåt i sändningen. Men det går att höra ganska bra vad vi säger med hög koncentration, för den som är verkligt nyfiken.

Efter releasen följde ett mingel ute på gården med reprapdemonstration och vin. Sedan bar det av hemåt Piratpartiets gård för en gigantisk grillfest. Jag träffade lokala gotlänningarna Kattis, Fredrik och Kristina. Nästa år är det de som arrar vår Almedalsvecka hade vi tänkt.

Lite senare kom Ulf Bjereld och Marie Demker till festen och vi diskuterade kring hur man skulle öka vår möjlighet att ta oss in i riksdagen. Det var spännande strategier som drogs upp.

Senare på kvällen ramlade plankaaktivister förbi och jag fick en tillfällig återkoppling till mina gamla anarkistiska rötter. Det var spännande att höra vad som hänt med den utomparlamentariska vänstern sedan man dragit därifrån.

Det blev en ytterst händelserik och mycket sen natt med bara en och en halv timmes sömn och jag är fortfarande spak efter en intensiv vecka på Gotland. Jag tycker att Emma beskrivit situationen och känslan i piratlägret med bravur.

En annan minnesvärd person från veckan är förstås den vackra, vilda Annika Beijbom.

En annan höjdpunkt på min vecka var förstås min diss av Reinfeldts tal hos Citizen Arena. Att jag var arg så jag svor syns inte i TV men den bestående känslan från Almedalen är att jag verkligen avskyr blockpolitik. Det kommer att bli mer bloggande om det framöver.

Försening, kreativitet, interaktivitet

Tuesday, June 22nd, 2010

Kunskap Kommunikation Kontroll är försenad. Det vill säga vi kommer inte hinna trycka boken så att den garanterat når releasefesten.

Det här är min första bok. Jag skulle kunna sura över att jag inte hann göra klar den i tid, att jag inte litade på min intuition med mera med mera. Men det tänker jag inte göra. Jag tänker i stället säga följande:

I stället för att göra en bok som är fix och färdig tänker jag använda det fantastiska redskap som internet är till att göra boken precis så internet som jag kan göra den.

Boken har gjorts i kaos. Den kommer fortsätta att göras i kaos. För internet är kaos och kaos bor granne med Gud. Podformat erbjuder en del fantastiska saker. Till exempel kan man kontinuerligt rätta texter när man har att göra med en podbok. Det kostar inget när vi ändrar ett stavfel och boken hela tiden förbättras.

Innan boken ges ut på papper kommer den alltså att ha korrats av alla som dragit hem den. Jag kommer lägga upp en felrapporteringsfunktion på hemsidan så klart den är klar.

Ibland går inte livet som man vill. Men ibland blir det bättre när det inte gör det. Jag tänker inte låtsas att det på något vis skulle varit på det här viset. Men jag gillar faktiskt det här konceptet. Jag gillar deltagarkulturkoncept även för pappersböcker.

Release för boken kommer att vara 9 juli i Almedalen på Piratpartiets seminarium på Kapitelhusgården. Jag kommer förstås återkomma med mer information inom väldigt kort.

Snart bör även hemsidan vara klar.

En annan spännande sak som uppstått när boken blivit större är att priset gått upp eftersom podböcker kostar mer beroende på antalet sidor.

Jag ser fram emot att se Kunskap Kommunikation Kontroll på papper. Men innan dess gör vi något nytt och spännande. Varför inte använda den svärm som ändå inspirerat att göra boken?

Kunskap Kommunikation Kontroll – en antologi med cyberkoftor

Wednesday, June 9th, 2010

Boken håller på att bli färdig. Det är en vecka kvar på den. Eftersom den fortfarande inte har någon hemsida känner jag att jag behöver presentera den närmre här på bloggen.

Boken är en bok om informationspolitik ur ett bredare spektrum. Den är ett sätt att försöka skapa en idedebatt kring informationspolitik. Jag är inspirerad av Fittstim som på 90-talet satte sin prägel på den feministiska debatten i åratal framöver och öppnade upp utrymmen för feminism att kunna komma upp på dagordningen.

Jag vill göra samma sak med informationspolitik. Samla röster som tillsammans kan lyfta upp frågorna på dagordningen och bredda utrymmet på kultursidorna, så informationspolitik slutar vara kuriosa och faktiskt blir något som kan tas på allvar.

Jag vill flytta fokuset från fildelningen och upphovsrätten till en bredare diskussion om immaterialrätter, internet, repraps, tvångssamhälle, politiska system och partier, internauter,digitala allemansrätter… Kort sagt: popularisera informationspolitik och skapa en cyberkoftornas antologi.

Jag vill CC-licensiera boken för att visa på remixkultur och alternativa licenser. Och jag vill göra den som ideellt arbete, kaosartad gjord på svärmarbete precis som den deltagarkultur den härstammar från. Jag vill att den ska spreta, för informationspolitik är inget idag samlat, eller färdigt. Det är något under ständig utveckling och jag vill vara med och utveckla den.

Jag hoppas med boken kunna öppna upp debatten och få folk att få en bild av vad informationspolitik faktiskt är och kan vara.

Många verkar ha fått uppfattningen att detta är en kampanjbok från piratpartiet. Det är det inte. I boken finns författare kritiska till piratpartiet och det är så jag vill ha det. En informationspolitik helt kapad av piratpartiet skulle ju vara rent vansinne, som om miljöpartiet skulle vara de enda som skulle få driva miljöpolitik. Hela poängen är ju att driva upp informationspolitik på den politiska agendan. Det gör man knappast genom att göra det till en partsinlaga för ett parti.

Tvärtom önskar jag att jag hade haft ännu fler röster utanför partiet, men jag har varit lite för blygsam och inte riktigt vågat tro att saker skulle gå i lås så jag har inte velat skrika för högt om det hela.

Jag har haft tankar på Mymlan, Andreas Ekström, fler från Juliagruppen och telcomix. osv. Men nu har mitt mod bara kommit till mig i tillfälliga dampanfall då jag har haft turen att i de flesta fall få ja från de människor jag vågat fråga. Responsen har varit större än jag förväntat mig och jag är själv mest överväldigad över att få vara del av något så här stort.

För det kommer bli en sjukt intressant och bra bok. Den bör rimligtvis bryta ny mark och visa att informationspolitik går långt utanför sociala medier och fildelning.

Är det några saker jag saknar så är det: Jag är inte nöjd med att majoriteten av författarna är vita män. Jag är inte heller nöjd med att den handlar för lite om internationalism och världen utanför Sverige. Det hintas lite här och var, men det hade kunnat vara mera.

Detta beror till stor del på att Klara Ellström som skulle skrivit om internationella frågor inte hade tid att skriva och jag har inte hittat någon ersättare till henne.

Boken ges ut av Sharing is Caring förlag. Den är CC-licensierad och trycks av publit då det är en print on demand. Den kommer kosta runt 50 kronor inklusive frakt. Blir det några som helst pengar över använder föreningen Sharing is Caring förlag dessa för att producera fler böcker. Planer på fler böcker finns redan.

Jag är riksdagskandidat för piratpartiet. Så visst kommer boken att kopplas ihop med min rikdagskandidatur, och visst förekommer det diskussioner om piratpartiet i boken. Men mer än något annat är det faktiskt en antologi för cyberkoftor av cyberkoftor. Varför jag tålmodigt in i det sista hoppas på att ärkekoftan Rasmus Fleischer ska hinna läsa och tacka ja till den editering jag gjort av hans blogginlägg om antimarknader. En antologi om informationspolitik känns ganska halv utan honom.

In i det sista hoppas jag även på att få ett slutligt ja av Isobel för att ha med den här texten om hur en verklig liberalism skulle kunna se ut för den får mig att bli fullständigt lyrisk.

Edit: Jag glömde en sak. Självklart kommer boken även att finnas som pdf och läggas upp på PirateBay till ingen kostnad alls. Men det var så självklart att jag helt glömde av att tala om det.

Uppdatering 2: Ärkekoftan har tackat ja, texten är skickad på korrläsning 🙂